Igår kväll efter jobbet blev det ett besök hos familjen Andersson, de fick ju tillökning för ett par månader sen. Tiden fullkomligt springer iväg! Herre gud två månader och vi har knappt setts alls, vi som för ett par år sedan hängde mer eller mindre varje dag. Men det blir väl så när man blir "vuxen" man hinner inte alls med lika mycket tid med alla vänner som tidigare, eller har jag helt fel? För min egen del ska jag ju knöka in husrenovering och sambotid när han är hemma, mellan jobbet och nattsömnen. Kanske blir det annorlunda när man har en fast heltidsjobb? Som en "papperslös" vikarie känner jag mig som en slav...alltid redo att rycka in, aldrig omöjlig på att jobba, jag undviker att göra några stora planer eftersom risken ändå är stor att jag kommer tvingas ställa in och ledighet vad tusan är det???
Kanske blir det bättre när vi fått ordning här hemma, när våra påbörjade projekt är färdiga?
Just nu har jag dessutom tusentals orsaker till att jag inte hinner träna, hur illa är inte det? Nästa vecka kanske jag köper ett träningskort, gäller bara att få tummen ur, för träna kan man ju faktiskt göra före jobbet om man bara får lite disciplin.
Hur får ni tiden att räcka till?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar